Sen jag hittade hjärtestenen på Ven för 2,5år sedan.kan jag säga att jag har inte hittat den stora kärleken, men det betyder inte att jag har ett kärlekslöst liv. Jag känner mig lyckligtlottad som har ett gäng fina vänner som ger mig mycket värme och fina stunder,det tråkiga är att nästan alla bor på annan ort. Jag kanske ska fixa en facebookgrupp "alla som saknar Sophias kramar" och förhoppningsvis blir den full av mina vänner,så jag får en egoboost! I förmiddags var jag på ett spinningpass, dagensinstruktör är så härlig, lugn i sitt sätt och hela passet känns som ett svettigt meditationspass. Variationen i passet passar mig perfekt,lite lugnare i början, så jag inte får syra, sedan en lång avslutning med sjukt roliga och jobbiga (om man vill) intervaller,som kramar musten ur en. Jag saknar Magnus, på Nautilus i Norrköping, spinning, när han hade en mixade låt på ca 12min,med 30sek intervaler,den var jobbig,men jag blev så stolt när jag klarade hela låten!
Jaaa fixa en sådan grupp på facebook, jag är en given medlem!!! Saknar oxå all vänskap från skolan, men vi har den ju kvar i våra hjärtan =)!
SvaraRadera